Hur vill du må om 20 år? En stor studie ger nya perspektiv på kost och longevity. Här förklarar jag vad resultaten betyder för dig och vilka matvanor du kan prioritera för din långsiktiga hälsa.

Probiotika kan öka antalet tarmtömningar hos vissa med förstoppning, men effekten varierar. Här får du hjälp att förstå forskningen, granska en produkt och bedöma om den gör skillnad för dig

Vilken probiotika ska man välja, och behövs den alls? Här förklarar jag vad probiotika är, när den kan vara användbar och hur du kan bedöma om ett tillskott hjälper dig.

Fibrer kan hjälpa magen, men vissa sorter ger mer gaser och obehag vid IBS. Här får du en enkel förklaring och konkreta sätt att hitta en mängd som fungerar för dig.

Morötter kan vara en användbar grönsak för en känslig mage. Här får du veta hur råa och kokta morötter skiljer sig och vad forskningen faktiskt säger om tarmfloran.

Du väljer maten med omsorg, men magen blir ändå uppblåst eller gör ont. Här går jag igenom hur fibrer, portionsstorlek och måltidsvanor kan spela roll – och hur vi hittar ett rimligt nästa steg.

Den 7 november medverkar jag på Soho House Stockholm i ett samtal om longevity, nutrition och vad som gör ett längre liv meningsfullt.

En ny svensk studie visar ett samband mellan spädbarnseksemets utbredning och matallergi. Här förklarar jag fynden, vad de inte säger och hur du kan tänka kring ditt barns hud och mat.

En känslig mage gör det lätt att fastna i samma få trygga måltider. Att bredda kosten kan vara värdefullt, men tempot spelar roll. Här får du en praktisk modell för att öka variationen utan att förändra allt samtidigt.

Har du fått behandling mot H. pylori och undrar vad som händer nu? Här går jag igenom varför behandlingen innehåller flera läkemedel, varför kontrollprovet är viktigt och hur du kan tänka om magen fortfarande känns annorlunda efter antibiotikan.

Du kan ha låga järndepåer trots att Hb ser normalt ut. Här får du en enkel genomgång av ferritin, Hb, transferrinmättnad, CRP och de andra prover som ofta dyker upp när järnbrist utreds.

 Tarmfloran kan ge ledtrådar om inflammation som födelseåret inte fångar. Ny forskning väcker frågor om åldrande, prevention och hur mikrobiomdata ska tolkas.

Uppblåsthet, brådska till toaletten och återkommande magbesvär följer med till jobbet. Här är varför tarmhälsa är ett relevant företagshälsoämne och hur man pratar om det på ett seriöst sätt.

Mikrobiell diversitet används ofta som ett mått på hur ”bra” tarmfloran är. Men ett högt diversitetsvärde är inte samma sak som ett friskt mikrobiom. Här förklarar jag vad måttet faktiskt beskriver, varför det är relevant och varför funktion och resiliens också behöver vägas in.

När man hör ”30 växter i veckan” uppstår snabbt praktiska frågor: räknas kaffe, kryddor, nötter och fullkorn? Finns det ens ett vetenskapligt poängsystem? Här skiljer jag forskningen från den pedagogiska modell jag använder i DIVERSIFY.

Vad kan ett tarmfloratest egentligen visa? Här får du en saklig jämförelse av mikrobiomtest, GI-MAP och andra avföringsanalyser – när de kan vara relevanta, vad de mäter och vilka begränsningar som finns.

En hälsoföreläsning ska göra mer än att skapa inspiration i 45 minuter. Den ska hjälpa deltagarna att förstå vad som faktiskt påverkar kroppen, sortera bland motstridiga råd och lämna rummet med några saker de kan använda i en vanlig arbetsvecka.