Din mänskliga mikrobiota
I din tarm bor triljoner mikroorganismer – bakterier, svampar och virus – som tillsammans bildar ditt mikrobiom. Denna levande ”ekologi” har en avgörande roll för hur din kropp fungerar varje dag. De senaste årens forskning visar att mikrobiomet inte bara påverkar matsmältningen, utan även immunförsvar, hjärnfunktion, ämnesomsättning och till och med risken för kroniska sjukdomar.
Mikrobiomet – ditt inre ekosystem
I tjocktarmen finns ett komplext samhälle av mikroorganismer med över en miljon gener, vilket vida överstiger människans egna 23 000 gener. Tillsammans utgör de ett ”flytande organ” som påverkar både fysiologi och sjukdomsutveckling.
Viktiga funktioner för din hälsa - nu och i framtiden
Ett välmående mikrobiom bidrar till:
Näringsomvandling
Fermentering av kostfibrer till kortkedjiga fettsyror som butyrat, vilket stärker tarmbarriären och minskar inflammation.
Vitaminproduktion
Framställning av bland annat B-vitaminer.
Metabolism och konvertering av gallsyror
Omsättning av gallsyror som påverkar matsmältning och kolesterolbalans.
Skydd mot patogener
Genom konkurrens, antimikrobiella ämnen och att hålla slemhinnan tät.
Immunsystemets utbildning
Mikrobiomet ”tränar” immunförsvaret varje dag för att skilja vän från fiende.
När balansen rubbas – dysbios
Dysbios innebär att mångfalden minskar och att balansen mellan goda och potentiellt skadliga bakterier förändras.
Det kan yttra sig på olika sätt beroende på tillstånd, t.ex.:
IBS och IBD
Autoimmuna sjukdomar
Metabola sjukdomar som diabetes
Hormonella störningar
Neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinson
Varje sjukdomstillstånd har sin unika dysbiotiska signatur, vilket gör riktad analys och åtgärd viktig. Här krävs mer forskning för att bekräfta.
Livsstilen formar mikrobiomet
Mikrobiomet är föränderligt och påverkas hela livet av:
Födelse och tidig näring (kejsarsnitt, amning, introduktion av fast föda)
Kostmönster – fiber- och växtbaserad kost stärker mångfalden, medan ultraprocessad mat och socker gynnar dysbios
Sömn och cirkadisk rytm
Stressnivåer och fysisk aktivitet
Läkemedel (särskilt antibiotika)
Alkohol
Ålder och geografi
Tarmen och hjärnan – en tvåvägs-kommunikation
Tarm och hjärna kommunicerar via nervsystemet (vagusnerven), immunsystemet och signalämnen. När tarmbarriären blir ”läckande” kan mikrobiella produkter nå blodet, påverka immunförsvaret och även blod–hjärnbarriären.
Detta kan sätta igång låggradig inflammation och neurodegenerativa processer.
Forskning visar till exempel att personer med Alzheimer har:
Minskad mikrobiell mångfald
Ökad andel proinflammatoriska bakterier
Minskning av skyddande, butyratproducerande arter
IBS och matsmältning
Fördjupning inom mikrobiomet
De senaste åren har forskning på både människor och djur stärkt idén om att tarmfloran faktiskt kan vara en direkt orsak till hur vissa sjukdomar utvecklas, bland annat neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.
(Kausal = något som orsakar eller bidrar till något, inte bara råkar hänga ihop med det.)
Flera forskargrupper, bland annat Shirish Barve vid University of Louisville, visar samma sak:
1. Dysbios ser olika ut vid olika sjukdomar
Obalans i tarmfloran – kallat dysbios – ser inte likadan ut vid t.ex. diabetes som vid Alzheimer. Kroppen reagerar alltså olika beroende på sammanhanget.
(Translationell forskning = forskning som överbryggar labbresultat och praktisk vård.)
2. ”Läckande tarm” hänger ihop med en svagare blod–hjärnbarriär
De proteiner som håller tarmen tät finns även i blod–hjärnbarriären. När tarmens barriär störs kan även hjärnans skydd påverkas.
3. Mikrobiella ämnen kan nå blodet och trigga inflammation i hjärnan
Små delar från bakterier kan cirkulera i blodet och aktivera immunförsvaret – vilket i sin tur påverkar hjärnans miljö.
4. Probiotika kan ge mätbara förbättringar
I små RCT-studier på Alzheimerpatienter såg man förbättrad kognitiv förmåga och bättre metabola markörer efter 12 veckor med en probiotikablandning (L. acidophilus, L. casei, B. bifidum, L. fermentum; 2×10⁹ CFU/stam).
5. Djurmodeller visar minskning av butyratproducerande bakterier vid åldrande
I Alzheimer-modeller (t.ex. 3xTG) ser man hur förlusten av bakterier som producerar butyrat sker parallellt med sämre kognitiv funktion.
6. Butyrat och andra kortkedjiga fettsyror påverkar hjärnan direkt
De dämpar inflammation, stärker nervceller och påverkar viktiga signalvägar som skyddar hjärnan.
Vill du förstå ditt eget mikrobiom?
Din tarmflora berättar mycket om hur din kropp mår. Genom att kartlägga den kan vi inte bara se vad som händer – utan varför du reagerar som du gör. Utifrån det skapar vi en plan som faktiskt går att genomföra i vardagen.
GI-MAP
Ett av våra mest avancerade test som analyserar bakterier, virus, parasiter och markörer för inflammation. Det ger en tydlig bild av hur tarmen fungerar just nu.
DNA Gut
Ett genetiskt test som visar hur dina gener påverkar tarmens funktion och mikrobiomets balans. Det hjälper oss förstå dina ”biologiska mönster” – varför din mage reagerar som den gör och vilka insatser som passar bäst just dig.
Tillsammans går vi igenom resultaten och lägger pusslet. Därifrån bygger vi en hållbar, skräddarsydd plan som stärker din tarm, ditt nervsystem och din allmänna hälsa – från grunden.
Läs mer om testerna eller boka en konsultation när du känner dig redo.