Magbesvär och IBS – vanliga symtom, möjliga förklaringar och vad du kan göra
Magbesvär är ett brett begrepp. För vissa handlar det framför allt om uppblåsthet och gaser. Andra har återkommande förstoppning, diarré, magont eller en tarm som växlar mellan flera olika mönster. Ibland finns en IBS-diagnos, ibland har man haft besvär länge utan att riktigt veta vad de beror på.
På den här sidan går jag igenom hur vanliga magbesvär kan förstås, vad som skiljer IBS från andra tillstånd, vilken roll kost, tarmfunktion, stress och mikrobiom kan spela och när det är viktigt att utreda symtomen vidare inom vården.
Målet är att ge dig ett mer användbart sätt att tänka kring magen än att bara börja ta bort fler livsmedel eller lägga till nya kosttillskott.
Vad menas egentligen med magbesvär?
Magbesvär märks inte bara på toaletten. De kan påverka när du vågar äta innan ett möte, vilka kläder du väljer, om du tackar ja till en middag och hur mycket tid du lägger på att planera maten.
Några av de vanligaste symtomen är:
• uppblåst mage
• gaser
• förstoppning
• diarré eller lös avföring
• växlande avföring
• ont i magen eller kramper
• känsla av ofullständig tarmtömning
• brådskande behov av att gå på toaletten
• symtom som kommer efter måltider
• symtom som varierar med stress, sömn eller menscykel
Det är också vanligt att flera symtom förekommer samtidigt. Uppblåsthet kan till exempel finnas både vid förstoppning och diarré, och buksmärta kan förekomma även när avföringen ser relativt normal ut.
Hur symtomen ser ut över tid är därför ofta mer informativt än ett enskilt symtom. Det spelar roll när besvären började, hur ofta de kommer, om de förändras efter mat eller tarmtömning och om det finns perioder då magen fungerar bättre.
Vad är IBS?
IBS, irritabel tarm, är ett vanligt tillstånd som kännetecknas av återkommande buksmärta tillsammans med förändringar i avföringsmönstret. Det kan handla om förstoppning, diarré eller en kombination av båda.
IBS tillhör gruppen störningar i samspelet mellan tarm och hjärna. Det innebär att problem kan uppstå i bland annat tarmens rörelser, känslighet och nervsignalering även när undersökningar inte visar någon strukturell skada i tarmen.
Det finns inget enskilt blodprov, avföringsprov eller mikrobiomtest som kan bekräfta IBS. Diagnosen ställs utifrån symtombilden och efter att andra tillstånd har bedömts när det är medicinskt motiverat.
Det är en viktig distinktion. Normala undersökningar betyder inte att symtomen är inbillade. Vid IBS kan tarmen reagera starkare på sådant som gasbildning, utspänning eller normala rörelser i mag-tarmkanalen.
Varför får man IBS och återkommande magbesvär?
Det finns ingen förklaring som gäller för alla. Hos olika personer kan flera mekanismer bidra samtidigt och deras betydelse kan förändras över tid.
Tarmens rörelser
Hur snabbt eller långsamt innehållet rör sig genom tarmen påverkar både avföringen och hur magen känns. Långsam passage kan bidra till förstoppning, medan snabbare passage kan ge lösare avföring och mer brådskande tarmtömningar.
Tarmens känslighet
Vid IBS är det vanligt med ökad visceral känslighet, vilket betyder att nervsystemet reagerar starkare på signaler från de inre organen. En mängd gas eller utspänning som knappt märks hos en person kan därför orsaka tydligt obehag hos en annan.
Fermentation och gasbildning
Bakterier i tjocktarmen fermenterar kolhydrater som inte har absorberats tidigare i mag-tarmkanalen. Det är en normal process. Hos personer med känslig tarm kan mängden, hastigheten och platsen för fermentationen ändå påverka uppblåsthet, gaser och smärta.
Tidigare mag-tarminfektion
En del utvecklar IBS efter en gastroenterit eller matförgiftning. Det brukar kallas postinfektiös IBS. En tidigare infektion betyder dock inte att alla kvarstående symtom orsakas av en pågående infektion.
Stress och nervsystem
Hjärnan och tarmen kommunicerar hela tiden via nervsystem, hormoner och immunsignaler. Perioder med hög belastning kan därför påverka tarmens rörelser, känslighet och symtomupplevelse. Det gör inte besvären psykiska; det är en del av mag-tarmkanalens fysiologi.
Läkemedel och andra faktorer
Antibiotika, vissa smärtstillande läkemedel, järn, magnesium, metformin, protonpumpshämmare och flera andra läkemedel eller tillskott kan påverka mag-tarmfunktionen. Även sömn, fysisk aktivitet, måltidsmönster och hormonella förändringar kan vara relevanta beroende på person och symtombild.
Uppblåst mage och gaser
Uppblåsthet är ett av de vanligaste symtomen vid IBS, men det är inte samma sak som att alltid ha "för mycket gas".
Känslan av uppblåsthet kan påverkas av hur mycket gas som bildas, hur gasen transporteras genom tarmen, förstoppning, tarmens känslighet och hur bukväggen reagerar på utspänning. Hos vissa syns en tydlig ökning av bukens omfång under dagen, medan andra främst upplever tryck och obehag
Mat kan spela en roll, särskilt stora måltider eller livsmedel som innehåller mycket fermenterbara kolhydrater. Samtidigt är det klokt att titta på förstoppning och tarmtömning innan man börjar utesluta stora grupper av livsmedel. Om avföringen stannar länge i kolon kan gaser och uppblåsthet bli mer uttalade oavsett exakt vad man har ätit.
Förstoppning – mer än hur ofta du går på toaletten
Förstoppning innebär inte bara få tarmtömningar. Man kan gå på toaletten varje dag och ändå ha problem med hård avföring, kraftigt krystande eller känsla av att tarmen inte blir helt tömd.
Vid återkommande förstoppning är det därför relevant att titta på:
• hur ofta du har avföring
• avföringens konsistens
• om du behöver krysta
• om tarmtömningen känns fullständig
• om det finns smärta eller tydlig uppblåsthet
• hur mycket vätska och fiber du får i dig
• rörelse och fysisk aktivitet
• läkemedel och kosttillskott som kan påverka tarmen
Fiber kan hjälpa vid förstoppning, men mer är inte alltid bättre. Typ av fiber och hur snabbt mängden ökas spelar roll, särskilt om magen redan är känslig.
Läs om Förstoppning som inte släpper – det du behöver förstå
Diarré och lös avföring
Lös avföring kan förekomma vid IBS, men diarré kan också ha många andra förklaringar. Infektioner, celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, läkemedel, gallsaltsmalabsorption och andra tillstånd kan ge liknande symtom.
Det är därför viktigt att skilja mellan en sedan länge stabil IBS-liknande bild och nytillkommen eller tydligt förändrad diarré. Särskilt nattliga tarmtömningar, blod i avföringen, feber eller ofrivillig viktnedgång behöver bedömas medicinskt.
Många med IBS märker att symtomen påverkas av mat. Det betyder inte automatiskt att livsmedlet är skadligt eller att det måste uteslutas permanent.
Jag ser ofta att kosten blir mer restriktiv över tid: först tas lök och vitlök bort, sedan baljväxter, gluten, mejeriprodukter, frukt eller fullkorn. Ibland minskar symtomen kortsiktigt, men det blir samtidigt svårare att veta vilken förändring som faktiskt gjorde skillnad.
Ett mer systematiskt sätt är att först bedöma måltidsstruktur, portionsstorlekar, fiberintag, fettmängd, koffein, alkohol, sötningsmedel och vilka typer av kolhydrater som tycks utlösa symtom.
FODMAP
FODMAP är ett samlingsnamn för vissa kortkedjiga kolhydrater som absorberas ofullständigt och kan fermenteras i tarmen. En låg-FODMAP-kost kan minska symtom hos en del personer med IBS.
Upplägget är tänkt som en tidsbegränsad eliminationsfas följd av systematisk återintroduktion. Målet är att identifiera individuell tolerans och kunna äta så varierat som möjligt, inte att fortsätta med en strikt låg-FODMAP-kost permanent.
Fiber
Vid IBS spelar fibertyp stor roll. Lösliga och gelbildande fibrer tolereras ofta bättre än stora mängder grova, olösliga fibrer. Ökningar behöver också göras gradvis. En person som går från mycket lite fiber till stora mängder baljväxter, kli och frön på några dagar kan få betydligt mer gaser utan att det betyder att fiber i sig är fel strategi.
Om din främsta fråga är hur kosten ser ut och om du får i dig tillräckligt med protein, fiber, växtvariation och näringsämnen kan en mer fokuserad kostanalys vara ett bättre första steg än en bred mag-tarmutredning.
Läs vidare om Kostrådgivning – personlig analys av din kost
Kost vid IBS – vad är faktiskt relevant?
Mikrobiomet och IBS
Tarmmikrobiomet består av de mikroorganismer som lever i mag-tarmkanalen. De deltar bland annat i fermentation av kostkomponenter och produktion av olika metaboliter.
Forskning har visat skillnader i mikrobiomsammansättning mellan grupper med och utan IBS, men resultaten är varierande och det finns ingen etablerad "IBS-mikrobiomprofil" som kan användas för att diagnostisera en individ.
Det betyder också att ett mikrobiomtest inte kan tala om exakt varför en person har ont i magen eller är uppblåst. Mikrobiomdata kan i vissa situationer ge kompletterande information, men behöver tolkas tillsammans med symtom, kost, avföringsmönster, medicinsk bakgrund och annan relevant information.
Probiotika är inte en enda behandling. Olika produkter innehåller olika bakteriestammar, och effekter som har visats för en specifik stam kan inte automatiskt överföras till alla produkter som marknadsförs som probiotika.
Om du vill prova probiotika är det därför mer relevant att fråga vilken produkt som har studerats för det symtom du vill påverka än att välja den produkt som innehåller flest bakterier eller flest miljarder CFU.
Läs min guide: Vilken probiotika är bäst vid IBS och magbesvär?
Probiotika vid IBS
Ibland. Men testet behöver svara på en faktisk klinisk fråga.
Vid misstänkt IBS kan vanlig medicinsk utredning vara relevant för att utesluta andra tillstånd beroende på symtom, ålder och sjukdomshistoria. Det kan exempelvis handla om blodprover, celiakiprov och i vissa fall inflammationsmarkörer eller annan riktad utredning.
Avancerade avförings- eller mikrobiomtester är inte nödvändiga för alla med IBS. De blir mest meningsfulla när det finns en tydlig frågeställning och resultatet kan påverka vad man gör härnäst.
Behöver man testa sig vid magbesvär?
När ska man söka vård för magbesvär?
Nya eller tydligt förändrade symtom ska inte automatiskt förklaras som IBS, särskilt om du inte tidigare har blivit medicinskt bedömd.
Sök vård vid exempelvis:
• blod i avföringen eller svart avföring
• ofrivillig viktnedgång
• ihållande feber
• uttalad eller tilltagande buksmärta
• återkommande nattliga symtom som väcker dig
• nytillkommen ihållande diarré
• tydlig försämring utan rimlig förklaring
• annan oro för att symtomen kan bero på sjukdom
Vid misstanke om celiaki är det också viktigt att inte påbörja en strikt glutenfri kost innan provtagningen är klar, eftersom minskat glutenintag kan påverka testresultaten.
Vad kan du börja med själv?
Om du har återkommande men stabila magbesvär och inga alarmsymtom kan några enkla observationer ge betydligt bättre information än att ändra fem saker samtidigt.
1. Följ avföringen under en till två veckor. Notera frekvens, konsistens och om tarmtömningen känns fullständig.
2. Titta på måltidsmönstret. Mycket stora måltider, långa fastor eller oregelbundna mattider kan påverka symtomen hos vissa.
3. Öka inte fiber snabbt. Om du vill öka mängden, gör det gradvis och följ hur magen reagerar.
4. Notera tydliga samband, men undvik att dra slutsatser från en enda måltid. Symtom kan påverkas av vad du har ätit under hela dagen eller av tarmens funktion flera timmar tidigare.
5. Ändra en sak i taget när det går. Då blir det lättare att avgöra om förändringen faktiskt hjälpte.
Om du märker att du har hamnat i en mycket restriktiv kost, har svårt att få ordning på förstoppning eller diarré eller fortsätter att prova nya saker utan att förstå vad som hjälper, är det ofta mer användbart att strukturera symtomen och tidigare försök innan du lägger till nästa intervention.
Vanliga frågor om IBS och magbesvär
-
Ja. IBS delas ofta in efter dominerande avföringsmönster. Vissa har främst förstoppning, andra främst diarré och en del växlar mellan båda.
-
Ja. Uppblåsthet är vanligt och kan bland annat förekomma vid förstoppning, efter stora måltider, vid vissa kostmönster och vid flera gastrointestinala tillstånd. IBS är bara en möjlig förklaring.
-
Det finns ingen enskild IBS-kost som passar alla. Regelbundna måltider, lämplig mängd fiber och individuell anpassning av sådant som tydligt utlöser symtom är ofta en bättre utgångspunkt än en lång lista med förbjudna livsmedel.
-
Nej. En del upplever symtom av vetebaserade livsmedel, men det är inte alltid själva glutenproteinet som är förklaringen. Vete innehåller även fermenterbara kolhydrater. Celiaki behöver dessutom uteslutas när det är medicinskt relevant innan en strikt glutenfri kost påbörjas.
-
Ja. Stress kan påverka tarmens rörelser, känslighet och hur signaler från tarmen bearbetas. Det betyder inte att IBS orsakas enbart av stress eller att symtomen är inbillade.
-
Inte nödvändigtvis. För många med IBS är en genomgång av symtom, avföringsmönster, kost och relevant medicinsk utredning mer användbar som första steg. Mikrobiom- eller avföringstester kan övervägas selektivt när det finns en tydlig frågeställning.
-
Vissa probiotiska stammar och produkter har studerats vid IBS, men effekten varierar mellan produkter och personer. Det går därför inte att säga att "probiotika" generellt fungerar eller att en produkt med fler stammar automatiskt är bättre.
Individuell hjälp vid IBS och långvariga magbesvär
Den här sidan är tänkt att ge dig en bättre grund för att förstå vanliga magbesvär. Om symtomen har pågått länge, du har fått många olika råd eller kosten har blivit allt mer begränsad kan nästa steg vara att gå igenom helheten mer systematiskt.
Vid en nykonsultation tittar jag på symtomens tidslinje, tarmfunktion, kost, läkemedel, livsstil och relevanta tidigare prover. Syftet är att avgöra vad som är mest relevant att prioritera, vad som behöver följas upp och om något bör utredas vidare.
Läs mer om
Tarmhälsa - 6 månader
För mer långvariga besvär där du vill kunna följa responsen och justera strategin över tid finns även Tarmhälsa 6 - mån, ett upplägg med flera konsultationer.