Vanliga frågor om IBS
Symtom, orsaker, mat och behandling

Vad är IBS?

IBS står för irritable bowel syndrome, på svenska irritabel tarm. Det räknas till störningar i samspelet mellan tarm och hjärna, så kallade disorders of gut–brain interaction. Det innebär att tarmens rörelser, känslighet och nervsignalering kan fungera annorlunda även när man inte ser någon strukturell skada i tarmen.
Typiska symtom är återkommande buksmärta eller obehag tillsammans med förändrat avföringsmönster, exempelvis förstoppning, diarré eller en kombination av båda. Uppblåsthet och gaser är också vanliga.

Vilka är de vanligaste symtomen vid IBS?

Vanliga symtom är magont eller kramper, uppblåsthet, gaser, förstoppning, diarré, växlande avföring, brådskande behov av toalettbesök och känsla av ofullständig tarmtömning.
Symtomen varierar både mellan personer och över tid. Att vara uppblåst eller ha gaser innebär inte automatiskt att man har IBS, eftersom samma symtom kan förekomma vid flera andra tillstånd.

Hur vet man om man har IBS?

IBS diagnostiseras framför allt utifrån symtombilden. Det finns inget enskilt blodprov, avföringsprov eller mikrobiomtest som kan bekräfta diagnosen.
Bedömningen behöver också ta hänsyn till ålder, symtomens förlopp och om det finns tecken som talar för att något annat behöver utredas. Vid exempelvis diarrédominerade besvär kan provtagning för celiaki och ibland inflammationsmarkörer vara relevant.

Vad orsakar IBS?

Det finns ingen enskild orsak som förklarar IBS hos alla. Forskningen pekar i stället på flera möjliga mekanismer som kan samverka, bland annat förändrad tarmmotilitet, ökad visceral känslighet, förändrad signalering i tarm–hjärna-axeln och hos vissa en tidigare mag-tarminfektion.
Kost, stress, sömn, läkemedel och andra individuella faktorer kan påverka symtomen, men deras betydelse skiljer sig mellan personer. Mikrobiomet är ett aktivt forskningsområde, men det finns i dag ingen etablerad mikrobiomprofil som diagnostiserar IBS hos en individ.

Är IBS farligt?

IBS är inte känt för att utvecklas till cancer eller inflammatorisk tarmsjukdom. Däremot kan symtomen vara mycket besvärande och påverka matvanor, arbete, socialt liv och livskvalitet.
Det är samtidigt viktigt att inte automatiskt tolka nya eller förändrade symtom som IBS. Blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, feber, uttalad eller tilltagande smärta, återkommande nattliga symtom eller nytillkommen ihållande diarré bör bedömas medicinskt.

Kan IBS utvecklas till IBD eller cancer?

IBS, IBD och tjock- eller ändtarmscancer är olika tillstånd. IBS innebär en störning i tarmens funktion och känslighet, medan IBD är inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
En IBS-diagnos innebär inte i sig att man senare kommer att utveckla IBD eller cancer. Däremot ska nya alarmsymtom alltid bedömas separat och inte förklaras bort med en tidigare IBS-diagnos.

Kan IBS gå över?

IBS kan förändras mycket över tid. En del har perioder med få symtom och andra har mer långvariga besvär. Många kan få betydligt bättre symtomkontroll när behandlingen anpassas efter det dominerande problemet, exempelvis förstoppning, diarré, buksmärta, kosttriggers eller stressrelaterad förstärkning av symtomen.
Målet är inte alltid att hitta en enda bakomliggande orsak, utan att identifiera de faktorer som faktiskt går att påverka.

Vilka olika typer av IBS finns?

IBS brukar delas in efter avföringsmönster. IBS-C innebär att förstoppning dominerar. IBS-D innebär att diarré dominerar. IBS-M innebär att både hård och lös avföring förekommer i betydande omfattning. Det finns även personer som uppfyller kriterier för IBS men inte passar tydligt in i dessa grupper.
Indelningen kan vara kliniskt användbar eftersom behandling och kostråd ofta behöver anpassas efter vilken typ av besvär som dominerar.

Vad är IBS-C?

IBS-C är IBS där förstoppning dominerar. Det kan innebära hård avföring, krystning, känsla av ofullständig tömning och ibland få tarmtömningar.
Förstoppning bör bedömas bredare än bara hur ofta man går på toaletten. Vätska, fiber, läkemedel, fysisk aktivitet, bäckenbottenfunktion och tarmens passagehastighet kan alla vara relevanta beroende på person.

Vad är IBS-D?

IBS-D är IBS där diarré eller lös avföring dominerar. Brådska till toaletten, täta tarmtömningar och besvär efter måltider är vanligt.
Långvarig diarré kan samtidigt ha andra orsaker än IBS. Vid nytillkomna, nattliga eller tydligt förändrade diarrébesvär bör medicinsk bedömning göras.

Vad är IBS-M?

IBS-M innebär att både förstoppning och diarré förekommer. Tarmen kan exempelvis vara trög under några dagar och därefter övergå i lösare avföring.
Det gör att generella råd lätt blir fel. En strategi som fungerar under en förstoppningsperiod kan vara mindre lämplig när diarrén dominerar.

Varför blir magen uppblåst vid IBS?

Uppblåsthet behöver inte betyda att man producerar onormalt mycket gas. Symtomet kan påverkas av gasbildning, hur gas transporteras genom tarmen, förstoppning, visceral känslighet och hur bukväggen reagerar på utspänning.
Fermenterbara kolhydrater kan öka gasbildningen hos vissa, men enbart mer gas förklarar inte hela upplevelsen av uppblåsthet.

Varför får man ont efter att man har ätit?

När man äter aktiveras flera normala reflexer i mag-tarmkanalen. Tarmen börjar röra sig mer och innehåll transporteras vidare. Hos personer med ökad visceral känslighet kan dessa normala förändringar upplevas tydligare eller som smärta.
Måltidens storlek, fettmängd, vissa fermenterbara kolhydrater, koffein och hur förstoppad tarmen är kan också påverka hur man mår efter maten.

Vilken mat brukar ge problem vid IBS?

Det finns ingen universell lista över livsmedel som alla med IBS bör undvika. Vanliga triggers kan vara stora portioner, mycket fett, alkohol, mycket koffein och vissa fermenterbara kolhydrater, men toleransen varierar kraftigt.
Det är därför ofta mer användbart att identifiera mönster än att börja utesluta många livsmedelsgrupper samtidigt.

Vad kan man äta vid IBS?

En bra IBS-kost är i regel den mest varierade kost som personen tolererar samtidigt som näringsbehovet täcks. Regelbundna måltider, lämplig mängd fiber och individuell anpassning av tydliga triggers är ofta en bättre långsiktig strategi än en omfattande förbudslista.
Om kosten har blivit mycket begränsad kan det vara värdefullt att få hjälp att återintroducera mat systematiskt och säkra näringsintaget.

Hjälper låg-FODMAP vid IBS?

En låg-FODMAP-kost kan minska globala IBS-symtom hos en del personer och rekommenderas i flera kliniska riktlinjer som en tidsbegränsad intervention.
Den är inte tänkt som en permanent strikt diet. Efter eliminationsfasen bör livsmedel återintroduceras systematiskt för att identifiera individuell tolerans och bredda kosten igen.

Måste man äta låg-FODMAP hela livet?

Nej. Målet med låg-FODMAP är normalt inte att fortsätta med maximal restriktion. Upplägget består av en begränsad period med lägre FODMAP-belastning följt av återintroduktion och personalisering.
En långvarigt mycket restriktiv kost kan göra det svårare att täcka näringsbehov och minska matvariation i onödan.

Kan fiber hjälpa vid IBS?

Ja, men typ av fiber spelar stor roll. Lösliga och gelbildande fibrer, exempelvis psyllium, har bättre stöd vid IBS än grova olösliga fibrer som vetekli.
Fiber behöver ofta ökas gradvis. Att snabbt gå från ett lågt fiberintag till stora mängder baljväxter, kli, frön och fullkorn kan öka gaser och obehag även om fiber i sig är en rimlig långsiktig strategi.

Kan probiotika hjälpa vid IBS?

Vissa specifika probiotiska stammar och produkter har studerats vid IBS, men resultaten varierar och effekten kan inte generaliseras till alla probiotika.
Det är mer relevant att bedöma evidensen för den specifika stammen eller produkten och det symtom man vill påverka än att välja utifrån antal bakteriestammar eller högst CFU.
Läs mer om vilken probiotika som är bäst vid IBS och magbesvär.

Kan stress orsaka eller förvärra IBS?

Stress kan påverka tarmens rörelser, känslighet och hur nervsystemet bearbetar signaler från mag-tarmkanalen. Stress kan därför förstärka IBS-symtom hos många.
Det betyder inte att IBS är inbillat eller att stress är den enda orsaken. Tarm och hjärna kommunicerar kontinuerligt och den signaleringen är en del av normal gastrointestinal fysiologi.

Vad menas med tarm–hjärna-axeln?

Tarm–hjärna-axeln beskriver den dubbelriktade kommunikationen mellan mag-tarmkanalen och centrala nervsystemet. Nervsignaler, hormoner, immunsignaler och metabola signaler deltar i denna kommunikation.
Vid IBS kan regleringen av bland annat tarmens känslighet och rörelser vara förändrad. Därför kan behandling ibland rikta sig både mot mag-tarmfunktionen och mot nervsystemets bearbetning av symtom.

Finns det en koppling mellan IBS och tarmfloran?

Studier visar gruppskillnader i mikrobiomsammansättning mellan personer med och utan IBS, men resultaten är heterogena. Det finns ingen etablerad bakterieprofil som kan användas för att diagnostisera IBS eller förklara en enskild persons symtom.
Mikrobiomet kan vara en del av den biologiska bilden, men bör tolkas tillsammans med symtom, kost, tarmfunktion, läkemedel och medicinsk bakgrund.
Läs mer om tarmflora och mikrobiom.

Behöver man göra ett mikrobiomtest vid IBS?

Inte rutinmässigt. IBS diagnostiseras inte med ett kommersiellt mikrobiomtest.
Avförings- eller mikrobiomdata kan i vissa fall ge kompletterande information, men ett test är mest meningsfullt när det finns en tydlig klinisk frågeställning och resultatet kan förändra nästa steg.

Vad är skillnaden mellan IBS och SIBO?

IBS är en klinisk diagnos som beskriver ett mönster av återkommande bukbesvär och förändrad avföring. SIBO innebär en onormal mängd eller sammansättning av bakterier i tunntarmen och kan ge symtom som överlappar med IBS.
Alla med IBS har inte SIBO, och ett positivt utandningstest är inte i sig en förklaring till alla symtom. Testerna har metodologiska begränsningar och behöver tolkas i kliniskt sammanhang.

Vad är skillnaden mellan IBS och IBD?

IBS är en störning i tarm–hjärna-interaktionen utan den typ av vävnadsskada och kroniska inflammation som kännetecknar IBD.
IBD är ett samlingsnamn för inflammatoriska tarmsjukdomar, framför allt Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De kan ge symtom som diarré och buksmärta men kräver en annan medicinsk utredning och behandling.

Vad är skillnaden mellan IBS och celiaki?

Celiaki är en autoimmun sjukdom där gluten utlöser en immunreaktion som kan skada tunntarmens slemhinna. IBS är inte en autoimmun sjukdom och ger inte samma typ av slemhinneskada.
Eftersom symtomen kan överlappa bör celiaki ibland uteslutas vid IBS-liknande besvär. Börja inte med strikt glutenfri kost innan celiakiprovtagning om celiaki behöver utredas, eftersom minskat glutenintag kan påverka testresultaten.

Kan mens och hormoner påverka IBS?

Många kvinnor rapporterar variation i gastrointestinala symtom under menscykeln. Hormonella förändringar kan påverka tarmmotilitet, smärtkänslighet och vätskehantering, vilket kan bidra till att exempelvis diarré, förstoppning eller smärta förändras under olika delar av cykeln.
Om smärtan är uttalat cyklisk eller associerad med andra gynekologiska symtom bör även andra orsaker än IBS övervägas.

När bör man söka vård för IBS-liknande besvär?

Sök vård om besvären är nya, tydligt förändrade eller om du har tecken som blod i avföringen, svart avföring, ofrivillig viktnedgång, ihållande feber, uttalad eller tilltagande buksmärta, nattliga symtom som väcker dig eller nytillkommen ihållande diarré.
Även en tidigare IBS-diagnos ska omvärderas om symtombilden förändras tydligt.

När kan en nutritionist hjälpa vid IBS?

Nutritioniststöd kan vara relevant när du behöver strukturera samband mellan mat och symtom, optimera fiberintag, prova en riktad kostintervention eller återintroducera livsmedel efter en restriktiv period.
Vid en individuell konsultation bör kostråden sättas i sammanhang med avföringsmönster, läkemedel, medicinsk historik, sömn, stress och tidigare utredning. Tester bör användas selektivt när de svarar på en tydlig fråga.
Läs mer om hur jag arbetar med IBS och magbesvär.
Boka konsultation.