Du kanske känner igen att magen reagerar inför något du är nervös för. Du behöver gå på toaletten oftare, tappar aptiten eller får ont i magen. Åt andra hållet kan återkommande magbesvär påverka hur du mår och hur mycket du orkar planera in.
Tarmen och hjärnan skickar hela tiden signaler till varandra. Tarmbakterierna deltar också i samspelet, men de är en av flera delar som påverkar hur magen fungerar.
Vad menas med ”den andra hjärnan”?
I mag-tarmkanalens vägg finns ett omfattande nätverk av nervceller. Det kallas det enteriska nervsystemet och hjälper bland annat till att styra tarmens rörelser och utsöndringen av matsmältningsvätskor.
Det är detta nervsystem som ibland kallas vår andra hjärna.
Många uppgifter kan skötas lokalt i tarmen, samtidigt som nervsystemet har kontakt med hjärnan. Kommunikationen sker i båda riktningarna. Den brukar kallas tarm–hjärna-axeln.
Det hjälper oss att förstå varför stress kan märkas i magen och varför magbesvär kan påverka vårt välbefinnande.
Vilken roll har tarmfloran?
Tarmflora är ett samlingsnamn för mikroorganismerna som lever i tarmen, framför allt bakterier.
De hjälper bland annat till att bryta ner delar av maten som våra egna matsmältningsenzymer inte kan hantera. När vissa fibrer bryts ner bildas kortkedjiga fettsyror. Ett exempel är smörsyra, som används som energi av celler i tjocktarmens slemhinna.
Tarmfloran samspelar också med immunförsvaret och tarmens slemhinna. Forskare undersöker hur ämnen som bakterierna bildar kan påverka kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.
Mycket av kunskapen om de detaljerade mekanismerna kommer från djurförsök. Hos människor återstår flera frågor, särskilt om hur resultaten kan användas för att behandla en enskild persons besvär.
Du kan läsa mer om grunderna på sidan om tarmflora och mikrobiom.
Stress kan påverka en känslig mage
När du är stressad kan tarmens rörelser och känsligheten för signaler från magen förändras. Vid IBS kan tarmen vara extra känslig för exempelvis utspänning efter en måltid.
Därför kan samma mat fungera olika bra vid olika tillfällen. Portionsstorlek, förstoppning och stress kan påverka hur mycket besvär du får.
Symtomen är verkliga. Att nervsystemet är inblandat betyder att flera delar behöver tas med i bedömningen. För vissa blir anpassningar av maten mest hjälpsamma. Andra behöver även stöd med avföringsvanor eller behandling som riktar sig mot samspelet mellan tarmen och hjärnan.
På sidan om IBS och magbesvär beskriver jag hur jag arbetar med återkommande besvär.
Kan man veta om tarmfloran är bra eller dålig?
Det finns ingen enkel gräns som delar in människors tarmflora i bra och dålig. Friska människor kan ha olika sammansättning av bakterier.
Gaser, uppblåsthet eller förändrad avföring räcker inte heller för att avgöra hur tarmfloran ser ut. Samma symtom kan ha flera orsaker.
Ett mikrobiomtest kan beskriva delar av bakteriesammansättningen i ett avföringsprov. Men resultatet kan vanligtvis inte fastställa varför du har ont i magen eller exakt vilken kost och vilka tillskott som kommer att hjälpa.
En bakterie som ligger över eller under laboratoriets jämförelseintervall behöver därför inte vara ett behandlingskrävande fynd. Även provtagningsmetod och laboratoriets sätt att analysera påverkar resultatet.
Olika avföringsprover besvarar olika frågor
Avföringsprover används också inom sjukvården för att undersöka specifika misstankar. Dessa analyser behöver skiljas från kartläggning av tarmfloran.
Exempelvis kan:
Kalprotektin ge information om inflammation i tarmen. Ett förhöjt värde behöver bedömas utifrån symtom och andra fynd.
Pankreaselastas bidra till utredning av om bukspottkörteln producerar tillräckligt med matsmältningsenzymer.
Riktade infektionsprover användas för att leta efter vissa sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Analyserna kan ibland ingå i samma testpaket som bakteriekartläggning, men de har olika användningsområden och olika starkt vetenskapligt stöd.
Ett avföringsprov ger ingen allmän bedömning av leverns eller njurarnas funktion. Vilka prover som behövs avgörs av vad man försöker undersöka.
Börja med hur magen fungerar i vardagen
Om du har återkommande besvär är en bra början att beskriva dem mer konkret. När kommer de? Hur ser avföringsvanorna ut? Finns det ett samband med stora måltider, vissa livsmedel eller perioder av stress?
En kort dagbok under några dagar kan ge ett användbart underlag. Anteckna måltider, symtom och toalettbesök utan att försöka värdera varje ingrediens.
Därefter blir det lättare att välja en förändring att pröva. Det kan vara att fördela maten jämnare över dagen, anpassa mängden fibrer eller få hjälp med förstoppning.
Om du redan undviker många livsmedel behöver även näringsintaget ses över. Målet är att hitta måltider som fungerar för magen och ger dig den näring du behöver.
Probiotika kan vara aktuellt vid vissa besvär, men effekten beror på vilken produkt som används och vad man försöker behandla. Läs mer om probiotika och hur du väljer rätt.
Få hjälp att förstå dina magbesvär
När du har provat flera kostförändringar på egen hand kan det vara svårt att veta vad du ska fortsätta med.
I en konsultation hos mig går vi igenom dina symtom, matvanor och tidigare försök. Vi tar också hänsyn till exempelvis läkemedel, stress och eventuella undersökningar som redan har gjorts.
Utifrån det får du hjälp att prioritera nästa steg. Om provtagning övervägs behöver den ha ett tydligt syfte och kunna bidra till den fortsatta bedömningen.
Läs mer och boka en konsultation.
Vid blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller nya och ihållande förändringar av avföringsvanorna bör du kontakta vårdcentralen för bedömning.
Källor
NIDDK. Your Digestive System & How It Works.