Mikrobiomet och förstoppning – bakteriernas roll i tarmens rörelse

Många som lever med förstoppning har fått rådet att äta mer fiber. För vissa fungerar det, men för andra gör det liten eller ingen skillnad. Det kan bero på att tarmen inte bara styrs av muskler och fiberinnehåll. Den styrs också av mikrobiomet - de triljoner bakterier som lever i vår tjocktarm.

Bakterierna styr signaler i tarmen

När bakterier bryter ner fibrer från maten bildar de ämnen som kallas kortkedjiga fettsyror (SCFA). De viktigaste är acetat, propionat och butyrat.

Butyrat är särskilt intressant eftersom det:

  • fungerar som energikälla för tarmens celler

  • påverkar inflammation i tarmen

  • stimulerar signaler som kan påverka tarmrörelse

Forskning visar att bakterier i tarmen kan påverka produktionen av serotonin, ett signalsubstans som spelar en central roll i tarmens motilitet. Faktum är att omkring 90 procent av kroppens serotonin produceras i tarmen (Yano et al., 2015).

När bakteriesammansättningen förändras kan dessa signaler påverkas.

Gas och tarmrörelse

En annan mekanism handlar om gasproduktion. Vissa mikroorganismer producerar metan, en gas som har visats kunna bromsa tarmens rörelse. Personer med förstoppningsdominerad IBS har ofta högre nivåer av metan i tarmen (Pimentel et al., 2006). Det innebär att mikrobiomet inte bara påverkar hur mycket gas som bildas utan också hur snabbt innehållet rör sig genom tarmen.

Fiber som bränsle för mikrobiomet

Fiber har länge rekommenderats vid förstoppning, men dess roll är mer komplex än att bara öka volymen i avföringen.

Fiber fungerar också som bränsle för bakterierna i tjocktarmen. När bakterier fermenterar fibrer producerar de de signalmolekyler som påverkar tarmmiljön.

Olika typer av fiber fungerar dock på olika sätt:

  • psyllium binder vatten och ökar bulk

  • linfrö innehåller både lösliga och olösliga fibrer

  • frukt innehåller fibrer tillsammans med polyfenoler som kan påverka mikrobiomet

Det är därför kvaliteten på fiber ofta är lika viktig som mängden.

Hur jag arbetar kliniskt

När jag möter personer med förstoppning är mikrobiomet ofta en del av analysen.

I vissa fall använder jag avancerade avföringsanalyser för att förstå:

  • bakteriediversitet

  • inflammationsmarkörer

  • metaboliter som påverkar tarmmiljön

Det kan hjälpa oss identifiera vilka faktorer som stör tarmens funktion och hur vi kan stödja den mer riktat.

Referenser. Yano JM et al. Indigenous bacteria regulate host serotonin biosynthesis. Cell. 2015.. Pimentel M et al. Methane production and slowed intestinal transit. Am J Gastroenterol. 2006. Reigstad CS et al. Gut microbes promote serotonin production. Cell Host Microbe. 2015.

Föregående
Föregående

10 orsaker till förstoppning som många aldrig får förklarade

Nästa
Nästa

Förstoppning – mer än bara trög mage