Fasta, mikrobiotan och hjärnan – när bakterierna styr din biokemi
Kan din tarm påverka hur skarpt du tänker? En ny studie publicerad i Gut i februari 2025 (Mela et al.) visar att fasta inte bara förändrar kroppen – den förändrar hjärnan. Och det mest fascinerande är att - förbättrad kognition hade inget med viktnedgång att göra. Effekten kom från tarmbakterierna.
Från fasta till förändrad hjärnfunktion
Forskarna följde vuxna med fetma under åtta veckor och delade in dem i tre grupper:
Alternate Day Fasting (ADF) – varannandagsfasta där deltagarna åt cirka 25 procent av sitt energibehov (ungefär 500–600 kcal) under fastedagarna, baserat på en växtbaserad, lågproteinrik kost. Övriga dagar fick de äta fritt.
Ketogen kost (Keto) – en kontinuerligt lågkolhydrat-, högfettkost.
Medelhavskost (Med) – en balanserad kost utan fasta, använd som kontrollgrupp.
Alla grupper gick ner i vikt – men endast ADF-gruppen förbättrade sin kognitiva funktion, alltså förmågan att tänka klart, fokusera och minnas.
Vad hände i kroppen?
När deltagarna fastade växlade deras mikrobiota snabbt om. Forskarnas analyser visade att bakterieprofilen förändrades så att flera antiinflammatoriska arter ökade, framför allt Akkermansia muciniphila – en bakterie som förknippas med tarmbarriärens integritet, metabol balans och hjärnhälsa (den ser jag i avföringsanalyserna jag använder på mina klienter).
Samtidigt ökade produktionen av riboflavin (vitamin B2) – en metabolit som visade sig spela en central roll i att minska neuroinflammation. Riboflavin dämpar inflammationsvägarna NF-κB och NLRP3, vilket leder till att hjärnans immunceller – mikroglia – återfår sin normala funktion.
När mikroglia inte längre är “överaktiverade” kan de återgå till sin egentliga uppgift: att skydda, reparera och optimera nervcellernas kommunikation. Kort sagt: tarmen tystnar, och hjärnan vaknar.
Det är inte kalorierna – det är signalerna
Det mest avgörande fyndet i studien var att varken kaloriunderskott eller ketos kunde förklara förbättringen i kognition. Förändringen kom från tarmens biokemiska signalering – alltså den molekylära kommunikation som sker mellan bakterier, immunsystem och hjärna.
Forskarna såg att ADF skapade en helt ny metabol miljö i kroppen:
ökad produktion av antiinflammatoriska metaboliter
förbättrad energimetabolism i mitokondrierna
starkare koppling mellan tarm, immunsystem och centrala nervsystemet
Så använder jag detta i min kliniska praktik
För oss som arbetar med funktionsmedicin är det här en påminnelse om att fasta inte bara är en metod för viktnedgång, utan en biokemisk intervention. Genom att periodvis avlasta matsmältningssystemet och låta mikrobiotan skifta, påverkar vi de metabola vägar som styr inflammation, energiproduktion och kognitiv funktion.
Det innebär också att vi kan använda fasta – i rätt form och kontext – som ett verktyg för att modulera tarmfloran, inte som en restriktiv strategi utan som en väg till cellulär återställning.
Den verkliga förändringen sker inte på vågen, utan i samspelet mellan tarmbakteriernas signaler, mitokondriernas aktivitet och immunförsvarets balans. Det är där, i mikronivåns tysta dialog, som hjärnans klarhet och kroppens återhämtning börjar.